16

efter en välbehövd lugn helg med eksjörevyn och rydsnäsmys med de bästa är det söndag igen.. jag gillar inte söndagar. faktum är att jag tycker nästan lika illa om söndagar som måndagar.

en grej bara: alla nämnda i förra inlägget är INTE mina favoritartister, nejnej. finns det ingen som förstår? jag bara tackade musik i allmänhet, och i synnerhet den musik som betytt lite extra.

för le sport har ju rätt;

"never underestimate the force and the need of great music..."

nu ska jag vara ärlig.

när andra sover faller jag.

det är som att allt blir så uppenbart i mörkret

dekadens. ångest. ovälkommna känslor och tankar. 

varför är allting så orättvist? 

jag sover mycket bättre med sällskap. 

men konstant sällskap är ingen tänkbar lösning. 

det är som dom säger: man måste lära sig leva med sig själv. 

jag måste lära mig.

vet ni förresten hur jag gör? för att orka med allt? på riktigt alltså.

sånt är ingenting att skratta bort även om det brukar göra saker lättare. jag vet inte hur många gånger jag har undrat hur fan jag ska överleva för i snart två år nu har allt varit så fel det kan bli. hur klarar man sig när all trygghet är borta, när ingenting är som det ska, när ingenstans känns som hemma? jag har nog provat allt: jag har hållit mig borta hemifrån, har förnekat, har hållit allt på avstånd, jag har gråtit och jag har tänkt och tänkt och tänkt och tänkt. men nu till det jag egentligen tänkte skriva.. 

detta är hur jag gör:

1. jag vet hur man stänger av när det behövs. känslor och tankar och ja, det mesta faktiskt.

2. faller jag tar jag mig upp igen. jag lär mig leva med skrubbsår och blåmärken. jag ligger inte kvar. jag går inte alltid på rätt sida vägen, rättar mig inte efter alla andra och gör inte alltid det jag förväntas göra. det finns så många som beter sig som zebrorna, gömmer sig i mitten av flocken för att risken att bli anfallen ska minimeras. faller man aldrig lär man sig heller aldrig att ta sig upp.

3. när jag är på botten tänker jag inte på hur jag ska överleva, jag tänker på hur jag ska leva. lever man så överlever man.